Reinstallationer

En reinstallation är en omplacering av ett fynd som gjorts i Uppsalas offentliga rum. Genom reinstallationer av funna föremål utforskas stadsrummet samtidigt som delar av det försiktigt tas i besittning. I förlängningen undersöks rummets identitet och funktioner och i ett större perspektiv samspelet mellan rum och människa. Presentationen på internet medför att reinstallationerna, oavsett livslängd, färgar den virtuella bilden av staden Uppsala. Den aspekten har med tiden blivit allt viktigare.

Kännetecknande för en reinstallation är att betraktaren ska förstå att det reinstallerade föremålet inte hamnat på sin plats av en slump, dvs. handlingen bakom ska kunna anas. Funderingar som uppstår i sammanhanget kan till exempel röra vad som händer när ett föremål går från att vara betraktat som skräp till att bli ett i stadsrummet medvetet placerat objekt.

Figurer av olika slag involveras med fördel i reinstallationer, eftersom sådana gärna kommunicerar extra med betraktare och omgivning. De föremål som råkar bli funna avgör reinstallationernas utformning och är en förutsättning för deras existens. Verksamheten präglas av slumpmässighet, även om medvetenheten i den efterhand har tilltagit.

Endast ett fåtal av alla reinstallationer har avbildats. De blir ofta inte långlivade rent fysiskt. Minnet av ett föremål som placerats på ett tidigare ouppmärksammat ställe kan dock finnas kvar. Detta minne fortsätter att bidra till platsens identitet långt efter det att det reinstallerade föremålet har avlägsnats.

Den som passerar en reinstallationslokal, såväl en aktiv som en som bara härbärgerar ett minne, är välkommen att sända in en besiktningsrapport till Azda. Bilder mottages gärna.

Här vaktar jag/Vision med äppelkaka

I Uppsala finns det några som påstår att bästa sättet att göra en park tillgänglig är att bebygga den.
Många andra tror mer på alternativa metoder:

Seminarieparken - ett grönskande kulturminne i parkstaden Uppsala. Ett sammanhållet rum där alla är välkomna att tanka livskraft bland fruktträden. Kaffeskedarna klirrar mot kopparna på verandan till den stilfulla serveringen i den gamla rektorsbostaden. På assietterna ligger generösa bitar av en ny klassiker, Seminariets äppelkaka, bakad på parkens egna äpplen och närande för såväl kropp som själ...

Visionen av en upprustad och tillgänglig park utan ny bebyggelse är värd att försvara. Den vältränade vakt som är satt på uppdraget hittades med nosen ner på Gågatans betongplattor 2010.


Här står han på pass idag:

Reinstallationsdatum: 28 september 2011.
Status: Kvar 23 april 2012. Den dagen fanns hunden inte längre kvar. Ett mycket dåligt omen. Men en grundlig sökning bland löven och skräpet nedanför staketet blev lyckosam. Nu sitter vakthunden åter på sin plats, stadigare än någonsin.

Ut-In-Sikt

"Lärare bör förstås, liksom andra plantor, odlas på friland och inte i växthus. Av miljöskäl."

När föremålet hittades på en trottoar i Uppsala var dess framtida reinstallationslokal självklar. Efter ett par år av väntan på rätt tillfälle kom det på plats.


Det aktuella objektet.

Platsen.


Platsen idag. Entrén mot Plantskolegränd.


Närmare.


Där. Och så.

Reinstallationsdatum föremål 1: 4 februari 2010.
Status: Borta. Sågs senast 30 mars 2010.


Beklagligt nog återfanns aldrig det blå objektet efter 30 mars 2010. En reserv ur Uppsalasamlingarna reinstallerades därför snarast.



Den här gången valdes en mer diskret plats, bakom en stolpe till höger om entrén mot Botaniska trädgården.




Där. Och förstås så.

Reinstallationsdatum föremål 2: 3 juli 2010.
Status: Borta. Sågs senast 14 augusti 2010, enligt rapport.

Men vid besiktning 4 november 2010 befanns även det morotsfärgade objektet vara försvunnet. Nästa reserv reinstallerades genast.


Föremål 3 placerades på samma plats som det föregående. Positionen var given.

Reinstallationsdatum föremål 3: 4 november 2010.
Status: Kvar 21 april 2012.

Studenterna vid Pedagogikum förväntas växa upp till goda lärare i en maximalt rutig och dresserad miljö av kolossmodell, med motsvarande omsorgsfullt gjorda material- och färgval. När pedagogerna utbildas i sådana omgivningar garanteras en fortsatt förmedling och premiering av fyrkantiga tänkesätt. Men den lilla skara som under några år och på skoltid vistas i byggnadskomplexet har åtminstone en underskön utsikt från sina drivbänkar. För den avsevärt större grupp som ser allt från motsatt håll och under längre tid, är förutsättningarna betydligt sämre. Vems behov som i första hand har tillgodosetts när Blåsenhustomten bebyggdes är glasklart.

Ser rött i Blåsenhus

Kvarteret Blåsenhus... Vad har den stadsinvånare som bryr sig om sitt rum att ta till mot aktörer som Uppsala universitet och, framför allt, Akademiska Hus? Genom uppförandet av Pedagogikum har omgivningarna kring Uppsala slott och Botaniska trädgården på ett beklämmande sätt skadeskjutits. Blir planerna för en byggnad för universitetsadministrationen verklighet, riskerar ett av Uppsalas viktigaste rum att för överskådlig tid fullständigt punkteras.

Med förhoppningen att orsaka en utdragen handläggningstid, så att perspektiven hinner växa till och fler hjärtan höras, har en tidigare okänd grodart kommit att upptäckas i den än så länge obebyggda gröna fliken i hörnet Norbyvägen-Dag Hammarskjölds väg. I den praktfulla ornäsbjörken, strax under björktrastboet och två våningar under ringduvornas bo, huserar en rödögd trädgroda, ett exemplar av en art som bestämt är så sällsynt att den inte ens hunnit bli rödlistad. Grodan hittades med den gula magen upp i rännstenen utanför V-Dala nation. Nu gör den tjänst som trädkramare.

Reinstallationsdatum: 7 maj 2009. Borta i augusti-september 2009. Återreinstallerad 3 september 2009. Därefter försvunnen på nytt men återfunnen och återplacerad 1 oktober 2009. 19 maj 2010 hade grodan trillat ur sitt utrymme vid trädroten. Den fanns kvar och kilades fast på nytt mellan rötterna.
Status: Kvar 2 maj 2012.

I stället för i ornäsbjörken kunde grodan ha bosatt sig i hängasken eller en vanlig ask, i någon av tysklönnarna eller i en silvergran eller något annat barrträd, i en hägg, en alm, en hassel, valnötsträdet, i den ståtliga oxeln, något av fruktträden eller de små ekarna, bokarna, lindarna. Eller i någon av de småbladiga lönnarna som tycks ha rymt från Botaniska trädgården. Eller i den stora kastanjen eller björken en bit bort. Eller kanske i en buske: syren, snöbär, måbär, rosentry, parkolvon, berberis, fläder, schersmin, thuja, spirea, oxbär, idegran, ginnalalönn, rosenbuskar med rosa eller röda blommor (och lustiga nypon)... Artrikedomen i det lilla området som en gång hyste en handelsträdgård är frapperande. I gräset växer bl.a. teveronika, smultron och fibblor av olika kulörer. Akleja, krollilja, praktveronika, gullvivor och tovsippor har också siktats. Oasen nedanför Slottet borde få tillhöra Pelle Svanslös Hus i stället för att ersättas av ytterligare ett beständigt monument över vår tids kortsynta samhällsbyggare. Där växter och fåglar trivs mår allt levande bra. Grodan vill bo kvar, i Pelle Svanslös trädgård.

En vacker plats.


En dag i juni 2009 hade den som klippte gräset lämnat en triangel av lysande rödfibbla, för grodan och förbipasserande att njuta av.


Under sommaren 2009 hade en omfattande röjning gjorts i området. Mycket försvann, men någon tänkte på att spara mindre exemplar av t.ex. ek och bok. Det såg prydligt ut, men den spännande känslan på stigen försvann när häckarna klipptes och glesades ur.

Och så en afton i augusti 2009, när äpplena hade börjat mogna, satt grodan inte längre i sin björk. Den syntes inte heller på marken i närheten. Den konkreta reinstallationen tycktes ha övergått till att vara ett minne.


Men en vacker dag, några veckor senare, skymtade grodans gula mage i gräset på andra sidan om björken!


När den fantastiska ornäsbjörken börjat få gula slingor tog grodan på nytt plats på stammen. För att återuppta sin diskreta kamp för besinning.

Någon gång i november 2009 tuktades ornäsbjörken brutalt. Utsikten skulle troligtvis optimeras, för en viss grupp betraktare. Denna lilla grupp får nu fri sikt mot Slottet, sedan även annan växtlighet ytterligare reducerats. Intrycket av successiv nedmontering är påfallande.

Oroande pinnar sågs i gräset i oktober 2011.

Mindre jul

Hela två månader innan det är dags svämmar den kommersiella delen av staden över av julrelaterade prylar. Överallt i skyltfönstren påminns vi om att vi borde förnya vårt bestånd av adventsstakar, stjärnor och vad man nu kan anses behöva för att riktigt uppleva julstämning. På olika sätt ska vi inspireras till att börja vår julklappsshopping i god tid. När julen väl är här har några av oss för länge sedan tröttnat på den. En försiktig protest mot överjuliseringen och därtill hörande konsumtion har nu placerats i Walmstedtska gården. Den röda figuren har hittats i Uppsala, under lågsäsong. Figuren har placerats i en plasthuv från en flaska och stabiliserats med en klump grön häftmassa.

Föremålet är rätt medan platsen inte alls ska lastas för överdriven jul. Tvärtom brukar Walmstedtska gården erbjuda sympatisk och tidsmässigt mer passande uppmärksamhet kring helgen. Valet av plats motiveras, utöver detta, med att det i en vägg på gården redan tidigare hade hittats en lämplig grotta för en julskygg tomte.

Reinstallationsdatum: 24 oktober 2008. Återreinstallerad 2 november 2009, 6 oktober 2011.
Status: Kvar 20 april 2012.

2 november 2009 fanns det ingen tomte i grottan. Tomten med huv låg på trottoaren nedanför. Plötsligt hade huven förvandlats från att i första hand vara positionsstöd till att agera störthjälm. Det var nära till hands att se förflyttningen som ett försök av tomten att rikta uppmärksamheten mot detta års julhysteri. För att tomtens tillvaro skulle bli lugnare igen återplacerades den och huven i den gamla grottan, men nu ännu en bit längre in mellan stenarna. - 6 oktober 2011 var det dags igen: Tomten med hjälm hade ramlat ut och sattes tillbaka på sin plats.

Lagens många armar

På Sysslomansgatan låg något som först såg ut som en svart gummipropp men som visade sig vara ett blått fingertoppsmonster med fyra armar. Denna figur fick utan problem en lämplig placering bakom ett stuprör på det vackra Oxenstiernska huset vid Riddartorget. Huset hyser för närvarande Juridicum, dvs. universitetets juristutbildning.

Föremålet och placeringen är här i samklang.
Reinstallationsdatum: 5 mars 2008.
Status: Kvar 12 maj 2012.

I januari 2009 hamnade julgranen vid stupröret, men monstret var kvar.


Snön nådde ända upp till monstret i februari 2010.


10 mars 2010 upptäcktes att de två högerarmarna på monstret fallit av, troligen i samband med att snön smälte undan. Inte mycket förändras på den här platsen, så bägge armarna återfanns i gruset nedanför.

(Fången) Ockupanten

I Odinslund befann sig en blåaktig boll som vid första anblicken verkade harmlös. Vid närmare betraktande visade sig bollen innehålla en långörad figur, kanske en kanin.

Detta klaustrofobiframkallande fynd, där en varelse så påfallande fastnat, inte bara i ett hjul utan mitt inne i en boll, bara måste få en placering där hopplösheten i situationen understryks. Inkilad, bland orubbliga stenar i den gamla muren mot skulptören Staffan Östlunds forna trädgård, sitter nu en påminnelse om hur det kan gå om man inte ser upp.

Med tiden har figurens fastnaglade position alltmer börjat signalera hängiven ockupation. Vad vi numera ser är framför allt en tapper rumskramare som förankrat sig i en av många hotade oaser i Uppsala. Nu håller den ställningarna tills Michel Östlunds vision om en kulturell mötesplats i Odinslund förhoppningsvis förverkligas.
Reinstallationsdatum: 7 februari 2008.
Status: Kvar 21 april 2012.

I maj 2008 växte nunneört i muren och kaninen kunde åtminstone glädjas åt grönska.

I augusti 2008 var fången fångnare än någonsin. Och i november kom ymnigt med snö. I februari 2009 stod ett byggstaket framför, som en ytterligare förstärkning av fångenskapen. Eller envisheten hos ockupanten.


Spår efter besiktning gjord 7 februari 2010, kl. 03.00.

Träsktroll i Uppsala universitet 2

"Redo för en ny termin!"
Träsktrollet Fiona gör ett nytt försök att ta sig in vid akademien. Ventilen har ordentligt stängts till med såväl galler som järnridå, men den tålmodiga Fiona räknar med att vänta tills hon får komma in. Nu har flera terminer passerat och hon står ännu utanför och väntar. Är universitetet kanske inte öppet för alla?

Denna version av Fiona, där hennes goda huvud har sällskap av en kropp, hittades vid en busshållplats nära Studentbokhandeln. Eftersom det redan fanns ett rum för studiesugna träsktroll var det naturligt att placera även den här figuren i detta.
Reinstallationsdatum: 4 januari 2008.
Status: Kvar 3 april 2012. Väggen var då inklädd med byggnadsställningar, men en öppen dörr avslöjade att trollet trots detta stod kvar i sin ventil!

19 maj 2008, vid 11-tiden, låg ljuset på så att Fiona syntes väldigt bra.


26 november 2009 hade Fiona oväntat bytt position. Hon stod nu väldigt synlig, med ansiktet utåt. Eftersom risken att det skulle försvinna ökade markant med den tydliga exponeringen, flyttades träsktrollet tillbaka in i sin lilla vrå. Det blir heller inte trovärdigt att man vill in vid universitetet när man har vänt ryggen åt ingången.


20 december 2009 befanns ventilgallret ha blivit nedputtat bakåt, eventuellt när någon försökte pressa in den tomma tuggummipåse som satt fast i det. Fiona stod kvar på sin plats, men även nu väldigt oskyddad. Ventilen återställdes.

23 mars 2010 låg Fiona ner och kartongskylten hade lossnat från koppartråden. Skylten sattes fast och trollet ställdes tillbaka i upprätt position. - 1 december 2011 hade träsktrollet råkat ut för samma sak och samma åtgärd vidtogs.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

S:t Eriks torg?

I en grotta


i muren mot Vetenskapssocieteten


sitter en Uppsalafigur


och blickar ut



mot något


som kunde vara så annorlunda, om någon bara tordes säga stopp.



Reinstallationsdatum: 2 september 2010.
Status: Borta, innan någon hann säga stopp. Sågs sista gången 1 juli 2011.

En, men ett lejon

På Skolgatan, utanför Ungdomens hus, fanns en plastbehållare från ett överraskningsägg. Behållaren innehöll ett vänligt leende lejon, utan huggtänder, som med högertassen lyftad står stadigt på en klargrön grund.

För att belysa att ifrågasättande av aktuella byggprojekt och stadsplanelösningar inte på något vis är detsamma som reaktionär ovilja till förändring och utveckling, har lejonet fått en plats i kvarteret bredvid Blåsenhus. I skarven, där den varsamt och omsorgsfullt utformade tillbyggnaden ansluter till gamla Zootis på Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), sitter lejonet och hyllar dem som bidragit till att Uppsala fått ett par nya byggnader som i hög grad ökat attraktionskraften i området. Märkligt nog står Akademiska Hus bakom både EBC och Pedagogikum.

Lejonet finns på EBC för att understryka att utveckling inte bara kan se ut på ett sätt.

Reinstallationsdatum: 8 juli 2009.
Status: Enligt rapport fanns inte lejonet kvar 21 juli 2011. Efter två år utan nämnvärda störningar försvann det från sin plats, troligen i samband med ogräsrensning. Positivt ändå att omgivningarna kring ett fint hus sköts bra. Lejonet sågs sista gången 4 juli 2011.

3 september 2009 syntes lejonet knappt under löv och annat som samlats i hörnet, men det finns där.


22 oktober 2010 fotograferades det ståndaktiga lejonet av en förbipasserande rapportör.

Se din kyrka!/Ses "sanningen" i vitögat?

Ett cykellyse som saknade baksida och lampa hittades på gatan vid Riddartorget. Föremålet verkade till en början ganska ointressant, men när det placerades i pelareken vid Ärkebiskopsgården blev det plötsligt spännande.
Cykellyset kompletterades med några tuschstreck och spändes fast mellan en kvist och trädets stam, i ögonhöjd. Eftersom det finns en lins mitt på framsidan, kan verkligheten upplevas på ett nytt sätt om man tittar genom lyset. Ärkebiskop Anders Wejryd passar förhoppningsvis på att betrakta sin kyrka genom detta öga. Eventuellt får han då en mer rättvis bild än den som traditionella synorgan brukar presentera. Om man väljer att ställa sig en bit ifrån och titta genom ögat, kan man med förbluffande tydlighet se att människorna rör sig med huvudena nedåt och fötterna upp.

Reinstallationsdatum: 23 september 2009. Återreinstallerad på grund av bräckliga kvistar 2 oktober 2009, 9 oktober 2009, 31 oktober 2009, 3 november 2009. 18 december 2009 var lyset borta, men det sparkades fram ur snön vid trädet och återplacerades i det senare läget. 5 april 2010 hade lyset hamnat på sned i sin klyka, men det kunde enkelt sättas tillbaka.
Status: Borta. Sågs senast 18 april 2010.

3 november 2009 hade den ursprungliga kvisten nästan gått av och en ny och sämre plats måste väljas.

Boll på bild

En medfaren boll med överraskande bra studs låg i ett dike vid den nya cykelvägen utanför Pedagogikum. Bollen fick följa med över Norbyvägen till Botaniska trädgården. Den här gången placerades den upphittade bollen inte på en verklig lind, men väl på en beskrivning av trädet lind.

Reinstallationslokalen ska ställas i relation till fyndplatsen.
Reinstallationsdatum: 5 juli 2009. Återreinstallerad 24 augusti 2009. Enligt rapport återreinstallerad 27 augusti 2009. Reinstallerad på nytt sätt 28 augusti 2009.
Status: Borta; troligen avlägsnad i samband med att gräsytorna omkring klipptes. Sågs senast 3 september 2009.

Vid besiktning 24 augusti 2009 låg den inte på skylten, men överraskande nog hittades bollen på marken bara någon meter därifrån. Bollen återplacerades på skylten.

28 augusti 2009 låg bollen återigen på marken. För att den skulle få större chans att hålla sig kvar, placerades den nu i stället mellan skyltarna.

Kärleksförklaring till ett hus

Vid S:t Eriks torg, på gården mellan Kyrkans hus och Kungl. Vetenskapssocieteten, ligger en liten byggnad med charmerande proportioner och ett lustigt toppigt tak. Schefferus bibliotek gläder alla förbipasserande med sitt förtjusande utseende. När ett vitt knappmärke, med ett rosa hjärta och texten Library lovers, dök upp på marken i Odinslund, var det dags att visa biblioteket den uppskattning det förtjänar. Av olika skäl dröjde reinstallationen av knappmärket. En vecka efter det första dök ytterligare ett Library lovers-märke upp, på S:t Larsgatan ett kvarter bort från S:t Eriks torg. Detta tolkades som ett tecken och reinstallationen vid Schefferus bibliotek genomfördes omedelbart. Endast det första märket reinstallerades.

Föremålet är i detta fall fulländat medan placeringen inte blev lika helgjuten. Det rara lilla huset är i mycket gott skick och saknar helt sprickor, hål o.d. i fasaden. Därmed finns inga självklara reinstallationsutrymmen. Det kändes också alldeles fel att tränga sig på. Därför placerades knappen på respektfullt avstånd från huset, i grönskan bland stenarna som omger det.
Reinstallationsdatum: 29 februari 2008. Ny knapp 2 juni 2008.
Status: Borta. Vid en besiktning 4 juni 2009 var gräset nyklippt, men inte ett spår syntes längre av märket. Sågs senast 5 februari 2009.

Grinden var stängd och därför kunde ingen besiktning göras på länge. 2 juni 2008 stod grinden plötsligt öppen. Stenarna vid huset hade flyttats omkring och märket låg fullt synligt, med baksidan upp. Knappen hade blekts så att nästan inget återstod av det ursprungliga budskapet. Därför byttes knappen ut mot den som tidigare hade hittats på S:t Larsgatan. Den nya placerades under stenen som ligger lodrätt på den avslutande bilden.

5 juni 2008 noterades från utsidan av staketet, att den aktuella stenen inte längre låg på sin plats. Den tycktes ha flyttats någon helt annanstans eftersom den inte kunde upptäckas i närheten. Om märket låg kvar, trots att stenen var borta, kunde inte avgöras.

22 augusti 2008 gick grinden oväntat att öppna. Stenen låg mycket riktigt inte kvar, men det gjorde däremot märket. Eftersom ogräsrensning tycktes ha företagits syntes märket väldigt tydligt. Det låg med baksidan upp och bevisade dessvärre att bibliotekskärleken i kampanjen var av den ytliga och icke bestående sorten: märket var påtagligt rostigt. Framsidans budskap hade helt försvunnit, men det gör detsamma så länge knappen ligger med den sidan nedåt.

2 oktober 2008 låg det allt rostigare märket omgivet av grönska.

5 februari 2009 hittades märket bland snö och blad. Bilden på framsidan är nu helt borta och ersatt av en brun gegga.

7 maj 2009 letades förgäves efter märket i den generösa grönska (huvudsakligen skelört och vitplister) som omgav biblioteket.

I väntan på vagnen

En glad hittefigur ur Uppsalasamlingarna saknar ben men har en hand som ser ut att vara förberedd för en styrspak. På hans blå tröja sitter ett gult märke. Märket har kompletterats med bokstäverna US som ska utläsas Uppsala Spårvägar. Figuren, som kanske är en varg, räknar med att få anställning som förare när Uppsala äntligen återinför spårvagnar. Tills detta görs tänker föraraspiranten vänta på den mest självklara platsen för honom, nämligen i den enda stolpe som finns kvar efter förra omgångens spårväg i Uppsala. Den fina ledningsstolpen står i närheten av Norra station, där det en gång i tiden fanns spårvagnshallar.

Föremålet framhäver platsen och laddar den ytterligare.

27 april 2009 konstaterades att endast en bit av figurens rygg sitter kvar i stolpen. Samtidigt har fönstren på Norra station spikats igen. Har klimatet för spårtrafik hastigt försämrats eller har vargen försvunnit till en förberedande förarkurs..?
Reinstallationsdatum: 29 april 2008.
Status: Borta. Hela figuren sågs senast 12 februari 2009.
30 augusti 2009 konstaterades att även ryggbiten försvunnit.

I augusti 2009 tände någon eld på stationshuset, som sakta men säkert svälts ut.


I början av oktober 2009 revs det som återstod. Därmed har ytterligare en gammal järnvägsmiljö skattat åt förgängelsen.

Mrs Klack is back

Klacken återfanns en bit ifrån trädet och återplacerades på det, en bit längre ner på stammen.

Rereinstallationsdatum: 16 mars 2009.
Status: Borta. Plockades ner 18 mars 2009, då det var uppenbart att klacken kan komma till användning i ett annat sammanhang.

Fru Klack sprack

Liggande i snön i Odinslund fanns en tappad klack från en damsko. Fyra spikar stack upp ur den och med hjälp av dem kunde klacken sättas fast i närmaste träd, en lönn.

Klacken och snön stod i ett intressant förhållande till varandra. Trädet fungerade bra för fastsättning i ögonhöjd.
Reinstallationsdatum: 14 februari 2009.
Status: Borta. Sågs senast 22 februari 2009.

Kulan (-> pärlan) i Ofvandahls

En mycket liten grön kula hittades nära väggen vid grannhuset norrut vid Ofvandahls konditori. Kulan las i ett hål i fasaden bakom ett stuprör på Ofvandahlshuset.

I den här reinstallationen är det ett oansenligt och tämligen intetsägande föremål som har omplacerats. Trots detta är reinstallationen spännande eftersom den uppmärksammar ett för de flesta sannolikt okänt utrymme i en annars mycket välkänd byggnad. Att kulan fick ligga kvar så länge, trots att hundratals människor passerar varje dag, är också värt att notera.
Vid ett tillfälle i början av september hade kulan ändrat läge och låg plötsligt längre åt vänster. 24 november 2007 konstaterades att kulan återigen hade flyttats mot mitten av hålet. 13 december 2007 befanns kulan ha rört sig till vänster igen, varpå den för skojs skull på nytt blev flyttad till mitten, nu aningen längre in i hålet än tidigare.
För att uppmärksamma halvårsdagen av reinstallationen byttes den gröna kulan ut mot en röd pärla som tidigare hittats på en gata i Uppsala. Pärlor hör hemma i hus som står för sina fasadskador. I och med denna förändring ansluts reinstallationen (som kan betraktas som en sorts åverk) till temat Pärlor för svin?: Varför är gatan full av pärlor? som också innefattar en serie tillverk.
I augusti 2008 ser pärlan ut som ett dammigt rött vinbär. 18 augusti noterades att pärlan tycks ligga längre till vänster och att den inte längre är så dammig.
Kulan/pärlan har legat i sitt hål i mer än ett år. Själva årsdagen uppmärksammades inte. Inget byte. Pärlan är så fin där den är.
29 september 2008 konstaterades att pärlan helt försvunnit ur sitt hål. Den måste ha flyttats medvetet eftersom den kunnat ligga stilla under så lång tid. Nu är den första reinstallation som existerade mer än ett år också historia.
Reinstallationsdatum: 6 september 2007 och 6 mars 2008.
Status: Borta. Sågs senast 16 september 2008.

Kedja på pigg

Ett föremål med en vinkel och en kedja togs upp från S:t Larsgatan. Det hängdes på en utstickande pigg på närmaste hus, nummer 8 B.

Här var det fråga om ett mystiskt föremål som dessutom var ganska dekorativt. Det var som gjort för att hängas upp och därför blev det naturligt att söka efter någon form av krok. Den utstickande piggen blir plötsligt synlig när något placeras på den och ögonen öppnas för att motsvarande piggar finns på väldigt många hus.
Detta är den första reinstallationen där något hängs upp.
Ju längre det får sitta börjar föremålet alltmer se ut som och fungera som en utsmyckning på huset.
Innan kedjan försvann stod en träpall lutad mot väggen framför den. Troligen upptäcktes kedjan i samband med att pallen avlägsnades. Någon såg den alltså till slut. Antagligen noterades även piggen den hängde på.
Reinstallationsdatum: 26 november 2007.
Status: Borta. Sågs senast 24 april 2008.

Tråd i träd

En pinnstump med en fastsatt ståltråd låg förvriden på en gång i Universitetsparken. Tråden vecklades ut och visade sig ha två öglor och ett par fartfyllda spröt. Fyndplatsen och träet i pinnen motiverade en placering i ett träd. Ett av de lutande valnötsträden stod alldeles i närheten och där fanns en perfekt glipa att spänna fast pinnen i. Pinnen och tråden kom uppenbarligen från den havererade krans som senare hittades en bit bort. Det som återstod av kransen hängdes upp på en druvfläder.

Återigen en reinstallation där ambitionen att förstärka intrycket av att föremålet är fjättrat har varit vägledande.
Reinstallationen försvann genast, vilket tyder på att Universitetsparken ägnas stor omsorg.
Reinstallationsdatum: 24 mars 2008.
Status: Borta. Sågs senast 25 mars 2008.

Husmanschett 1 och 2

En ljusmanschett befann sig på Vindhemsgatans trottoar. Den placerades utan dröjsmål på en pigg på hus nummer 18.

I och med att de utstickande piggarna på hus nu har etablerats som krokar för hussmycken, blev det naturligt att söka upp den närmaste piggen när ett så lämpligt föremål visade sig. Ljusmanschetten är i såväl form som storlek perfekt för ändamålet. Huset Vindhemsgatan nummer 18 är i sig mycket vackert och den lilla dekorationen gör det ännu lite trevligare att titta på. Hussmycken kommer det att bli fler av.
12 februari 2008 upptäcktes en till, likadan ljusmanschett i rännstenen på Vindhemsgatan. Den reinstallerades omedelbart på en annan pigg på hus nummer 18, som en pendang till den tidigare. Reinstallationsdatum: 31 januari respektive 12 februari 2008.
Status: Borta. Sågs senast 12 februari 2008. Förhoppningsvis försvann manschetterna inte av någon annan anledning än att någon ville använda dem till ljus.

Halloj Anders Björck!

Något som tycktes vara en spelmark från ett casino låg i Odinslund.

Landshövdingens bostad uppe på åsen är stadd i förfall. Putsen rasar från tornen och det oskyddade teglet kommer i dagen. Residenset riskerar att undermineras. För att husets herre skulle få, om inte ett direkt bidrag så väl ett tips om hur en upprustningsfinansiering skulle kunna arrangeras, reinstallerades brickan i en spricka med drag av spargrisglipa, i den utsatta byggnaden.
Reinstallationsdatum: 7 februari 2008.
Status: Borta. Sågs senast 11 februari 2008.

Ett leende på vägen

En klistermärkesreflex av smileymodell låg på Valvgatan, alldeles vid Skytteanum. Den flyttades några meter och trycktes fast i ett hål i muren upp mot Domberget.

Även om det gula smileyansiktet känns uttjatat och ganska ointressant så ler det. Ytterligare ett glatt ansikte har nu reinstallerats för att sprida glädje till förbipasserande.
Reinstallationsdatum: 8 februari 2008.
Status: Dessvärre borta redan 9 februari 2008.

Klas i Åhléns

Ett av julruschens alla tappade huvuden låg mellan plattorna på S:t Persgatan, nära Dea. Den medfarna tomteskallen petades in i ett utrymme under ett fönster på Åhlénsvaruhuset, mot Forumtorget/Smedsgränd, som en hälsning till passerande shoppare. Den försiktigt leende tomten kom att benämnas Klas.

Hålet under fönstret är i sig ingen märkvärdig lokal, men huset är desto lämpligare. Placeringen av ett säsongsbetonat vrak i kommersens högborg uppfyller med råge kriterierna för en lyckad reinstallation.
Reinstallationsdatum: 16 december 2007.
Status: Borta. Sågs senast 20 december 2007.

Träsktroll i Uppsala universitet

"Nu går jag in vid akademien. Med ett gott huvud kan man komma långt!"
Ett huvud av träsktrollet Shreks fru Fiona låg i trappan inne i Filmstaden. Det hade sannolikt suttit som lock på en Pezförpackning som ingick i reklamkampanjen för den senaste Shrek-filmen. Lämplig lokal för fyndet blev en liten ventil på baksidan av universitetsbyggnaden, där det gröna huvudet spetsades på en skruv på gallret.

Detta är ett exempel på en reinstallation som i flera avseenden var lyckad: 1) Ventilen var en för ändamålet alldeles utmärkt nisch, perfekt för exponering av någon form av objekt. 2) Huvudet var en del av en figur och dessutom av ett hållbart och bra material. Att det syntes ett leende på Fionas läppar var ypperligt eftersom världen helst ska förses med fler glada ansikten. 3) Ventilens placering i ett hus av universitetets dignitet tillförde reinstallationen en välgörande dos symbolisk laddning.
Reinstallationsdatum: 15 september 2007.
Status: Tyvärr borta. Rapporterades som kvar senast 4 oktober 2007.

Stol på svamp

En smutsig röd Duplostol hittades vid Börjegatans trottoar. Den placerades på en fin svamp i en alm i närheten.

Här har fyndet placerats på det mest lämpade ställe som kunde upptäckas i anslutning till fyndplatsen. Reinstallationen hör snarast till typen där det framför allt är intressant att se hur länge den får vara kvar.
Reinstallationsdatum: 7 september 2007.
Status: Borta. Sågs senast 20 september 2007.

Miniboll på träd

En blå liten studsboll låg i buskarna utanför lekplatsen Lutisparken. Den blev upplagd på en knöl på linden närmast backen mot gångtunneln under Luthagsleden.

Platsen valdes främst för att det inte fanns mycket att välja på. Lindknölar är en beprövad reinstallationslokal och den blå bollen framträdde fint mot den mörka barken.
Reinstallationsdatum: 28 maj 2007.
Status: Borta.

Nathan Söderbloms ljus

Bror Hjorths lilla skulptur av Nathan Söderblom står utanför ärkebiskopsgården i Uppsala. Söderblom försågs med ett julgransljus som hittats i buskarna vid Dekanhuset. Det blåste tyvärr för mycket för att ljuset skulle kunna tändas.

Ljuset ramlade ned och återplacerades ett antal gånger. På kvällen 2 juni sattes det upp och blev kvar ända till 3 juni vid lunch då det avlägsnades av en turistgrupp. Ljuset låg sedan kvar länge i gräset nedanför skulpturen.
Reinstallationsdatum: 20 april 2007.
Status: Borta.

Återplacering av ljuset sista april 2007.

3 juni 2007: Ljuset fotograferas av en enskild turist och blir sedan nedputtat av en grupp.

Trumstock som trädstöd

I häcken utanför Dekanhuset låg även en halv trumstock. Den rejäla och stadiga pinnen placerades som stöd för ett mycket litet barrträd i Botaniska trädgården.

Trumstockens likhet med en traditionell blompinne inbjöd till denna placering. På håll såg trumstocken ut som vilken pinne som helst i trädgården. Vid närmare betraktande blev omplaceringen uppenbar. En extra kvalitet i reinstallationen var att trumstocken faktiskt kunde fungera som stöd för den lilla plantan.
Reinstallationsdatum: 20 april 2007.
Status: Befanns vara bortplockad vid besiktning 7 juni 2007.

Engelskt påskris

På marken i Engelska parken fanns en påskfjäder. Den virades fast i en grentopp på häcken som omger lekplatsen.

Reinstallationen gjordes som en liten påskhälsning till förbipasserande.
Reinstallationsdatum: 6 april 2007.
Status: Borta.

Apa som stins

Bland bråten på stationsområdet vid Uppsala C befann sig ett sugrör med Nicke Nyfiken på. Sugröret med apan stacks ner i en skarv i en gammal kajkant.

En så rolig figur måste få chansen att synas. Fyndplatsen låg alldeles vid kajen.
Reinstallationsdatum: 19 maj 2006.
Status: Borta.

Darth Anka

Ett par solglasögon låg bland cyklarna utanför Centralstationen. Glasögonen monterades på en armatur utanför stationsbyggnaden.

När glasögonen fanns anmälde sig ansiktet på lampan automatiskt.
Reinstallationsdatum: 29 juni 2006.
Status: Borta.

Danspar i kyrkan

Utanför Domkyrkan låg konfetti i form av små silverfärgade danspar. Ett av paren pressades in i en spricka i en sten i kyrkväggen.

Dansen har bara undantagsvis fått tillträde till kyrkorummet. Genom reinstallationen fick konstformen chansen att i mycket liten skala tränga sig in i självaste ärkestiftets kyrka. Vinkeln på dansarna i förhållande till väggen underströk deras svårighet att nå in. Skuggan de små figurerna gav upphov till, trots att de knappt syntes i sprickan, var tilltalande.
Reinstallationsdatum: 9 maj 2006.
Status: Borta.

Pusselbit i utrymme

På trottoaren på Munkgatan hittades en bit ur ett okänt pussel. Pusselbiten placerades i ett spännande utrymme i ett närbeläget hus.

Utrymmet var omöjligt att motstå och pusselbiten råkade vara det föremål som fick chansen att skänka platsen uppmärksamhet.
Reinstallationsdatum: 31 mars 2006.
Status: Vid besiktning efter att huset renoverats kunde pusselbiten inte återfinnas. Den kan ändå mycket väl tänkas ligga kvar bakom den fastskruvade plåten. Ett periskop med lampa skulle behövas för en mer definitiv statusrapport.

Får i staket

Ett litet får låg på marken i hörnet Villavägen-Norbyvägen. Fåret petades in i en glipa som uppstått i det trasiga staketet runt Botaniska trädgården. Vid en besiktning hittades fåret åter på marken, i misshandlat skick. Möjligen hade en fågel hämtat bomaterial från det luddiga djuret. Fåret återplacerades på sin hylla, nu liggande. Troligtvis låg det kvar på lit de parade ända tills staketet lagades.

Valet av reinstallationslokal var givet eftersom den lilla hyllan fanns alldeles i närheten och dessutom passade perfekt i storlek. Fåret syntes bara för den som tittade extra noga. Förhoppningsvis upptäcktes det av den som så småningom åtgärdade staketet inför Linnéfirandet.
Reinstallationsdatum: 2 maj 2005.
Status: Borta.

Juvel på slottet

Ett föremål som mest liknade ett Barbiediadem fanns i gräset i Slottsbacken. Diademet placerades ståndsmässigt i en lockande nisch i muren vid bastion Styrbiskop.

De små nischerna i slottsmuren är som gjorda för exponering. Diademet hade rätt storlek och passade sällsynt bra i ett slott.
Status: Borta.

Tärning på Finn Malmgrens plan

En tärning hittades på ett övergångsställe vid Magdeburg. Tärningen las på en knöl på en lind på Finn Malmgrens plan. Där låg den kvar i månader. När snön kom grävdes den fram.

Denna reinstallation var en av de första och presenterade lindknölen som exponeringsyta. Tärningen är som symbol för slumpen ett spännande föremål, även om den inte sa så mycket i just detta sammanhang. Under den tid som reinstallationen existerade ändrades tärningens placering ibland och olika sidor visades för den som såg den.
Status: Borta.

Amor i muren

En liten vit Amorfigur av plast låg på en gång i Universitetsparken. Den lille bågskytten placerades i ett spännande hålrum uppe mot kanten av muren runt Ärkebiskopsgården. Tyvärr hann figuren aldrig fotograferas på plats eftersom den försvann snabbt.

Platser med kyrklig laddning inbjuder särskilt mycket till reinstallation av föremål som på ett eller annat sätt kommunicerar med dem.
Status: Borta.

Elefanterna i Engelska parken

En reflexbricka i form av en elefant låg på marken i utkanten av Engelska parken. Vid den tiden fanns en liten elstation i parken och på denna hade en elefant målats. Självklart skulle elefanterna vara tillsammans. Därför placerades den lilla elefanten vid dörrhandtaget på den stora.
Reinstallationsdatum: 1 april 2004.
Status: Borta. Hela elstationen är försvunnen.